Resultatet

Nu är det nästan tre månader sedan jag påbörjade sommarens stora projekt, Grace Wellness Viktskola och träning med PT. Så här i efterhand kanske jag borde insett att sommaren inte är årets bäst lämpade tid att ägna sig åt en chockartad hälsoreform, men vad kan jag säga, jag hade väl en blond liten stund. Och det blonda ögonblicket fick jag lida för. Ingen alkohol, inga kolhydrater på kvällen, 60 minuter cardio varje dag och styrketräning tre gånger i veckan. Ingen picknick direkt.

Karaktären höll i sig väldigt bra ungefär till vecka sju, då ryssvärmen kom och blåste bort all motivation mot Grönland. Men jag bet i och “krigade på” som Helene brukar säga och när de 10 veckorna var över hade jag gått ner 5 kilo och minskat över 20 cm på hela kroppen, varav nästan 10 i midjan! Totalt sedan nyår har jag alltså gått ner 14 kilo, en bedrift jag nog måste säga att jag är rätt stolt över. Med tanke på måtten vs kilona så har jag nog byggt på mig muskler rätt duktigt med.

Inför första passet med min PT Helene var jag så smått skräckslagen men om man bortser från blodsmak i munnen och betonglår dagen efter så kan jag nog arkivera händelsen som en positiv upplevelse. Och det blev bara bättre, det här med PT är något av det bästa jag gjort, vilken kick!

Grace Wellness Viktskola med tränings- och kostråden gav väldigt bra riktlinjer om hur man skulle äta och vad man skulle tänka på. Personligen tycker jag att det är viktigt att veta varför man ska göra något, inte bara att man ska göra det. Så jag grottade ner mig i vad de olika ämnen gör för nytta i kroppen och hur man kan påverka sin utveckling genom inte bara vad man äter men även hur och när.

Jag har ju under dessa 10 veckor även ätit kosttillskott i form av Xantan (för ökad mättnadskänsla och minskat sötsug), Reducer (för ökad förbränning) samt Bredspektrum Antioxidant för lite påfyllning av vitaminer och mineraler. Av dessa kommer jag troligtvis att fortsätta äta både Xantan och Bredspektrum Antioxidant, jag tycker det är helt fantastiskt att sötsuget bara kan försvinna ut i tomma intet som det gjorde för mig redan första veckan! Reducer kommer jag dock inte fortsätta med då jag fick sådan halsbränna av den, detta tack vare min sporadiska magkatarr.

De senaste två veckorna har jag tagit en liten paus från mitt hårda kost- och träningsprogram. Liiite semester måste man ju få. Men nu är det bara på’t igen! Även fast de 10 veckorna med Grace Wellness nu är till ända så blir det ingen rast, ingen ro här. Augusti blir plågmånad. Så det så.

Resultat och hur jag har gjort

Jag är väldigt glad över att jag nu har avverkat mina tio veckor med Grace Wellness. Jag är även väldigt glad över att jag lyckades följa kost- och träningsschemat så pass bra. Mitt resultat innebär att jag har gått ner totalt 8 kg, fått mer muskler och en mer välsvarvad kropp. Mina mått har ändrats en hel del. Jag har t.ex. minskat 7 cm i midjan och 6 cm över bysten. Över höfterna har 8 cm försvunnit. Mitt enda undantag på dessa tio veckor var midsommarhelgen, då åt jag allt som serverades. Men annars har jag strikt följt det upplägg som Helene Ahlson har tagit fram. Så här har jag ätit och tränat.

06.45 Frukost innan morgonträning:
En kapsel Reducer fettförbränning.
En kopp kaffe eller te.
I dl naturell lättfil/lättyoghurt med kanel.

07.30 Träning:
Morgoncardio 60 min.

09.00 Frukost efter morgonträning:
En kapsel Reducer fettförbränning.
En tablett Bredspektrum antioxidant.
2 dl naturell lättfil/lättyoghurt med kanel och 0,5 dl egengjord müsli.
En kopp te eller kaffe.

10.30 Mellanmål nr 1:
En halv burk minikeso.
En halv dl osötade bär (jordgubbar, hallon, blåbär eller björnbär).

12.00 Lunch:
Reducer fettförbränning, fyra kapslar Xantan non appetit och Bredspektrum antioxidant.
Fisk, skaldjur, quorn eller ägg motsvarande storleken av en hel hand.
Långsamma kolhydrater i form av fullkornsbulgur, råris, fullkornsris, quinoa, kokt potatis motsvarande storleken av en knuten hand.
Halva tallriken grönsaker.

15.00 Mellanmål nr 2:
En halv burk minikeso.
Tio naturella, osaltade och orostade nötter (valnötter, mandlar eller hasselnötter).
Alternativ: En halv avocado med minikeso.

18.00 Middag:
Reducer Fettförbränning, fyra kapslar Xantan non appetit och Bredspektrum antioxidant.
Som lunch fast utan de långsamma kolhydraterna och mer grönt istället.

21.00 Mellanmål nr 3:
Samma som mellanmål nr 1.

Borttaget helt ur kosten: Alkohol, frukt, bröd, fett i form av t.ex. ost, sås och chips, rent socker inbegripet alla former av bakverk, glass, godis, tårta, ketchup, messmör och allt annat som innehåller socker.

Övrig träning förutom morgoncardion:
Styrketräning enligt övningarna på Grace Wellness, två gånger per vecka.
Styrketräning med PT en gång per vecka.

Morgonens cardioträning har jag var tredje eller varannan dag bytt ut mot 20-40 minuter löpning eller lätt jogging. Om jag t.ex. kört 20 min löpning så har jag därefter kört 40 min cardio för att få ihop en hel timme konditionsträning.

Sammanlagt har jag alltså kört tio träningspass per vecka, uppdelat på ett cardio/löppass om en timme alla dagar i veckan, plus tre styrkepass per vecka.

En sommarmorgon

Har varit borta från internet i nästan en vecka och inleder med ett inlägg om att äta? Jo, jag tackar jag.

Jag har i och för sig gjort en hel del av det. Ätit alltså. Men jag orkar inte pladdra om min dåliga karaktär idag. Nej, låt oss pladdra om min fantastiska morgon istället.

Vaknade sju. Snoozade i en halvtimme och släpade mig sedan motvilligt ur sängen. På med träningskläderna. Uppvärmning. Styrketräning. Ajaj. Ojoj. Varmt och jobbigt. Men skööönt på samma gång.

Efter en halvtimmes styrketräning snörde jag på mig joggingskorna och tog bilen till ett elljusspår lite längre bort. Ibland måste man ju skoja till dig lite. Och ojoj va skoj det var. Och ajaj va jobbigt det var. En sträcka på dryga 4 km tog mig nästan 45 minuter. What? Det blev eventuellt lite längre eftersom jag gick lite vilse. Hur man nu går vilse längs med ett elljusspår. Jag vet hur. Och kuperat var det. Upp ner stock och sten. Svetten rann. Och äntligen tillbaka till bilen.

Snabbt ombyte. På med sandalerna och fram med handduken. Promenerade ner till sjön där i närheten. Inte en kotte vid stranden. Bara solen och fåglarna. Ut på bryggan. Tjingade lite på firrarna som simmade omkring där nere. Sådana där småfirrar med ränder på sidorna och röda fenor. Abborrar tror jag de kallas. Klättrade nedför stegen ner i vattnet. Aj oj kallt. Fast egentligen inte. Ett två tre, på det fjärde ska det ske. Och plums. Hyperventilerade så smått innan det blev skööönt. Simmade runt. Låg på rygg och såg molnen glida förbi. Hade nog simmat omkring där bra mycket längre om jag inte läst om bitgalna gäddor. Men för badkrukan som aldrig badar var det rätt bra.

Det enda som hade gjort den här dagen bättre var om jag hade haft en bild på det. Men istället får jag hoppas att mina ord räcker.

Ett inlägg om att äta

Jag har fått en del frågor om hur jag har ätit under den här tiden som jag kört Grace Wellness Viktskola. Tillmötesgående som jag är (om än lätt seg) så tänkte jag försöka mig på ett litet tipsinlägg när det gäller kosten.

Först och främst så är tricket att äta regelbundet. Det har ni garanterat hört en femtielva gånger tidigare men det finns en anledning till det. Att äta ungefär var tredje timme gör att kroppen håller igång förbränningen hela tiden och att man slipper blodsockerdippar (sötsug) och hungerkänslor. Skippar du t.ex. lunchen är risken att kroppen går på sparlåga och äter man då istället en stor middag så lägger kroppen in den på reserverna istället för att förbränna den. Med andra ord – frukost, lunch, middag och två till tre mellanmål är det ultimata.

Något jag fått lära mig under tiden med Grace Wellness är att man gärna ska kapa ner på kolhydraterna på kvällen om man vill gå ner i vikt. Till lunchen behövs kolhydraterna, det är ju trots allt energi det handlar om, och detta behövs såklart, speciellt om man tränar. Men om du minskar på kolhydraterna på kvällen så bränner kroppen istället fettreserver under natten. Hepp – viktnedgång!

Jag har ätit med utgångsläget halva tallriken grönsaker, 25% protein (kött, fisk etc) och 25% långsamma kolhydrater (fullkornspasta, ris etc). När det gäller smarta formuleringar gällande dessa ämnen väljer jag att citera viktskolan lite:

Proteinet är ett av de viktigaste näringsämnena och bör finnas med i varje måltid. Det är svårare för kroppen att bryta ned och det leder till en högre förbränning i kroppen. Samtidigt är det kroppens byggstenar som krävs för att kunna bygga muskler. Utan protein bryts muskulaturen istället ned.

Långsamma kolhydrater ger en varaktig mättnadskänsla, ett jämnare blodsocker och bättre fettförbränning.

Proteinet reparerar dagens nedbrytning av kroppens muskulatur och celler. Fetterna hjälper till bland annat vid vitamintransport och cellmembransreparation. Grönsakerna fyller på vitamin-, mineral- och antioxidantbehoven – viktiga delar för att hålla sig frisk.

Ta frukosten ovan som exempel. Rågbröd är till största del långsamma kolhydrater, ägg är bra fetter och massor med protein och i smoothien finns frukter och bär för att fylla på vitaminer och mineraler.

Mellanmålen var länge min största utmaning. Det skulle gå fort, gärna kunna ätas på gående fot och vara enkelt. Mina tre go-to-mellanmål blev därmed keso (gärna smaksatt med äpple, päron och kanel alternativt med bär), ett ägg eller naturella nötter. Denna tre-enighet har räddat mig vid många eftermiddagsdippar.

Det var lite tips angående min kosthållning. Jag ska försöka skriva lite mer om träning senare och intressanta saker som jag lärt mig på den avdelningen. Har ni några frågor så ställ dem gärna så ska jag svara så gott jag kan.

Jag vann damklassen

I lördags sprang jag Ugsimaran. Det är en löpartävling som går i vår fäbod i Älvdalen. Det är galet mycket heder, släkt- och gårdskamp som ligger bakom denna tävling, och i år var tävlingen mer upptrissad än någonsin. Startfältet var betydligt större än förra året, kanske dubbelt så stort, och väldigt många hade tränat ordentligt. Alla ville vinna. Rekordmånga vadslagningar mellan olika tävlingsdeltagare hade även gjorts, men jag hade inte slagit vad med någon. Att satsa pengar på mig själv gör jag så ofta ändå, fast med garanterad vinst varje gång. Stäckan som vi springer är 7,8 km och jag sprang på 36,5 minuter. Med den tiden tog jag hem damklassen och det är jag såklart väldigt stolt över. Totalt kom jag på en 12:e plats, och det får jag väl vara nöjd med. Förra sommaren, innan jag började träna, orkade jag nämligen knappt springa 20 meter. Jag hade dock gärna velat komma på topp tio men det får bli nästa år.

08ugsimaran1
Dagens löparoutfit: Byxor med rosa rand från Gekås i Ullared samt rosa top som inhandlats på H&M i Stockholm sommaren 1997. På denna bild närmar jag mig målet.

08ugsimaran2
Här springer jag över mållinjen och känner mig inte alls trött faktiskt. Det var när jag hade ca 25% av loppet kvar som jag kom igång och kände att jag kunde ta i. Innan kände jag mig för tung, jag hade mat som skavde i magen. Efter målgången hade jag sådan överskottsenergi att jag joggade tillbaka nästan hela vägen.

08ugsimaran3
Bäst i släkten. Jag vann inte bara damklassen, jag tog även hem den interna kampen inom släkten. Jag slog både min bror, min storkusins sambo och min andra storkusins man.

08ugsimaran7
Jag vann även över pappa som sprang på drygt 47 minuter.

08Ugsimaran8
Barnen tävlade i ett eget lopp. Här till vänster ser ni mitt kusinbarn Tyra som springer förbi grannpojken. Ni ser vad fokuserad hon är på sin löpning. Hon kommer bli släktens nästa stora löparstjärna, helt klart.

08ugsimaran5
Jag, syster, hästen och en baguette. Det var fest och prisutdelning på kvällen, i en lada på en gård som ligger i samma fäbod. Som segrare i damklassen fick jag en fin, blå dalahäst. Segraren i herrklassen fick en likadan.

08ugsimaran4
Precis som förra året var det min granne Emil Windahl som vann herrklassen och hela Ugsimaran. Han är fantastisk, den där Emil. Vinnartiden blev 30 minuter och några sekunder. Med kvinnlig kroppsbyggnad är det i princip omöjligt att ta hem hela tävlingen. Ett vandringspris borde instiftas även för damerna.

08ugsimaran6
Vinnarhästarna fick namnen Tommy och Annika. Dessa hästar förväxlades dock under festkvällen, både vid ett, två och fem tillfällen. Inte så konstigt med tanke på att de var likadana. Ett tag var Annika försvunnen men hon kom tillrätta på morgonen. Jag tror det är Tommy som jag till slut fick mig hem. Emil har nog Annika.

PT Time – Grande Finale!

Jag kan väl villigt erkänna att min karaktär inte har slagit i några toppnoteringar sedan semestern körde igång. Med detta i bagaget var jag dock förvånansvärt peppad när jag anlände till mitt sista PT-pass med Helene i måndags. Hittills har jag och Karolina kört våra pass tillsammans, men detta sista pass fick jag Helene alldeles för mig själv. Och när hennes hela fokus låg på mig, då jädrar blev det åka av. Supersets, chopp, chopp, upp på bandet, spriiiiing, chopp chopp, lyft skrot, chopp chopp. Typ så. Det gick fort och det var gräsligt svettigt. I slutet blaskade jag vatten på ansiktet och man såg ingen skillnad. Svettoberto med andra ord.

Det här upplevelsen, om man så flummigt kan kalla en personlig tränare för det, kom helt rätt i tiden i mitt liv. Det är en förändring på gång inuti mig, jag känner det, och det är så häftigt. Att vara aktivt medveten om att man växer som människa, och i det här fallet, att den mentala förändringen också innebär kroppslig förändring. Jag frågade Helene vad hon tyckte den största förändringen med mig var under den här tiden och hon svarade precis det, att det har hänt något i huvudet. Hela inställningen till träning, till en permanent förändring i livet, har omvärderats.

Jag är så tacksam för den här tiden. För mig handlade det om så mycket mer än att lyfta skrot och svettas bort ett gäng kilon. Det handlade om att värdera sig själv på ett nytt sätt, något jag känner att jag är på god väg att lyckas med.

Slutspurt med Grace Wellness

Detta är min sista vecka med kost- och träningsschema från Grace Wellness. Jag inledde den sista veckan storstilat i morse, genom att ställa mig på vågen och upptäcka att jag lossat 2,5 kg sen förra måndagen. Vilket slutspurtsrekord! Jag har aldrig tidigare gått ner så mycket från en vecka till en annan. Eftersom jag väger mig både måndag och torsdag visste jag i och för sig att jag gått ner ett kilo från måndag till torsdag, från 59 kg till 58 kg, och jag hoppades i morse att jag skulle ha gått ner åtminstone ett halvt kilo till. Men att det var mer än så, det kom verkligen som en överraskning. Antagligen beror den senaste veckans stora viktnedgång på att jag har ökat antalet långa löppass och kört dem varannan dag istället för var tredje som förut. Idag väger jag 56,5 kg. För nio veckor sedan vägde jag 65 kg.

08fäbodsmat
Det går utmärkt att äta efter kostschemat även i fäboden. Här är en middag i form av quorn, sallad, gurka, tomat och jordgubbar, kryddat med salt och peppar. Det är endast till lunch jag äter kolhydrater, aldrig till middag eller mellanmål.

08fäbodsmat2
Frukost i fäboden. Efter 60 min morgoncardio äter jag lättfil som jag kryddat rikligt med kanel, egengjord müsli och jordgubbar. Müslin består i detta fall av fullkornsgryn, solroskärnor, hasselnötter och torkade tranbär. Kanel är fettförbrännande, precis som chili och andra starka kryddor.

Tolv dagar kvar

08ICAolsson
Om tolv dagar kommer jag att stå precis här, och gräva bland lösgodiset på ICA Olsson i Älvdalen. Efter tio veckors disciplinerad kost och träning måste jag få en (liten) godispåse i belöning. Slutet är nära nu, jag räknar ner. Men det gäller att inte tappa allt sen när tiden med Grace Wellness är över. Jag måste göra ett nytt schema då, med nya regler för att inte störta mot katastrof.

08ICAolsson2
När jag var liten tog jag mina grindslantar och vred runt dem i dessa automater.
Jag tror nästan att det är samma automater nu som då, men tuggummina hade inte så där häftiga namn. Såna här bollar var hett eftertraktade, det byttes färger och förhandlades på hög nivå. Nu för tiden är jag dock inte speciellt sugen på att tugga kemikalier och färgämnen i form av ett gummi som jag inte har en aning om vad det egentligen är tillverkat av.

Karaktärsdyket

Det borde följa med en varningsnotis med sista lönespecen innan semestern. “VARNING! Semester kan vara dödligt för din karaktär och även medföra svåra skador på din ekonomi”. Inte ens en hel vecka har jag haft semester och min karaktär har redan gjort en rekorddjup störtdykning. Jag äter ute i stort sett varje dag och även om jag gör bra val så är det inte alltid jättebra val om man jämför med hemlagat. Jag har helt vänt på dygnet och det här med att träna är helt omöjligt i den här värmen, det finns varken ork eller energi kvar. De få stunderna jag är hemma så vill jag bara lägga med bredvid fläkten och dricka saft, inte halvdö i joggingspåret.

Med allt detta följer såklart dåligt samvete som ett brev på posten. Jag går såklart fortfarande ner i vikt, men inte alls så fort och effektivt som jag skulle önska. Samtidigt så vill jag bara bitchslappa mig själv när jag börjar gnälla så här. Jag har ju banne mig gått ner massor i vikt, give me a friggin’ break, det är semester! Och jag har inte ätit en enda mjukglass än.

Det är för varmt för att tänka. Jag återkommer.

Professorn och jag

För ett par veckor sedan fick jag och Karolina träffa Professor Öckerman. Det är den här übersmarta gubben som har blandat och fixat och tagit fram Grace Wellness-produkterna som jag nu har ätit nu i ca två månader. Som smarta personer gör så pratade han med ord som ibland blev lite för invecklade för La Linda, så då kom hon med blonda smarto-frågor för att bena ut det hela lite. Till slut blev det ett mycket givande möte, jag fick lära mig massor om vad som händer med kroppen när man går ner i vikt och varför det är så viktigt att äta rätt och inte bara skippa att äta.

Det är nämligen såhär, kära läsare, att när man går ner i vikt så tappar man ju inte bara fett man blir av med utan även viktiga ämnen som vitaminer och mineraler. Detta låter ju rätt logiskt när man tänker efter, det är ju lite svårt att loosa enbart fettet, även om det vore himla praktiskt. Det finns alltså en ökad risk för brister på dessa viktiga ämnen när man går ner i vikt, så då kan det vara bra att äta kosttillskott under tiden i stil med Bredspektrum Antioxidant som jag ätit nu i två månader. I den finns allt man kan behöva och lite till, innehållslistan är låååång. Vad säga till exempel om koppar, krom och citrusflavonoider? Det visste du inte att du behövde va? Det här är också anledningen att det är viktigt att äta näringsrik mat när man går ner i vikt, annars blir man ju ett kolli om man äter skräpmat och dessutom drar ner på intaget.

Så, då har vi lärt oss något nytt idag. Visst känns det bra?

Segern är helt och hållet min egen

0858kg
Man ser lite av det svarta strecket till vänster om det röda, men det beror på att kameran väger en del. När jag står på vågen utan kamera så är det svarta strecket för 58 kg snarare en aning till höger om det röda.

Idag har jag segrat mot mig själv. Eller rättare sagt mot min våg. Mitt första delmål var att gå ner från 65 kg till 60 kg, och det klarade jag på sex veckor. Nästa mål var att gå ner till 58 kg, men det gick trögt. Efter några vägningar då vågen stått helt still i vecka efter vecka så rasslade det till och jag lossade två kilo ganska snabbt. Nu väger jag alltså 58 kg och har därmed gått ner 7 kg på 8,5 veckor. Nu känner jag mig nöjd och glad. Om jag går ner mer under den resterande tiden så ser jag det bara som en bonus.

Sista passet med Helene

Denna vecka var det sista gången jag tränade med Helene Ahlson, i alla fall för denna gång. Eftersom jag har semester nu och inte gärna vill vara kvar i Stockholms innerstad så fick viktvecka 9 av 10 i Grace Wellness bli den sista veckan med PT för min del. Vecka 8 körde jag två pass. Jag måste dock säga, att utan Helenes fantastiska stöd, support och inspiration så hade det inte alls gått lika bra att vare sig träna eller äta efter schemat. Jag minns att jag förut har dömt ut det där med PT och sagt att jag minsann har disciplin nog själv att träna ordentligt, men det blir faktiskt en helt annan sak med en PT. Helene har plockat fram oanade krafter hos mig. Man skärper sig när hon står bredvid, gör övningarna fullt ut och framför allt så pushas man till att orka lite mer. Jag kan varmt rekommendera att träna med PT, för de som har råd med det. Det kostar ju en del, tyvärr.

08PT96
Dagen till ära fick hela familjen Ewing ifrån Dallas följa med till träningslokalen Power Club som ligger på Holländargatan. Power Club är ett av gymmen dit Helene tar sina kunder.

08PT9

08PT97

08PT93

08PT92
På denna bild gör jag så kallade skidhopp. Jag är skitdålig på skidhopp, kändes det som i alla fall. Det gick trögt och det var jobbigt.

08PT95
Som vanligt lade Helene in flera pulshöjare mitt i styrkepasset. Då bränner man fett. Jag springer här så snabbt att det var omöjligt att få en skarp bild.

08PT94

Det enda jag inte kommer sakna ifrån passen med Helene på Power Club, det är den fruktansvärda träningsvärken som har hållit i sig i ca tre dagar efter varenda pass. Totalt blev det tio pass med Helene Ahlson. Jag har alltså haft träningsvärk i ca 30 dagar den senaste tiden. Ska bli skönt att kunna röra sig obehindrat igen, men oj vad jag kommer sakna träningspassen.

Nya rutiner

Det två sista veckorna, d.v.s. vecka nio och tio i Grace Wellness Viktskola, kommer jag inte ha tillgång till gym. Eftersom jag är i Dalarna på semster är jag tvingad att ändra mina rutiner en aning. Istället för att använda gymmets pilatesbollar, vikter och gummiband får jag göra så gott jag kan för att lyckas följa styrkebetinget. Jag har införskaffat ett hopprep och rotat fram mina gamla hantlar som jag fick av mina syskon när jag fyllde 21. Hantlarna är endast på 3 kg så jag får göra exta många repetitioner på de övningar där jag egentligen brukar ha tyngre vikter eller riktigt sega gummiband. Gymmets crosstrainer, cykel och roddmaskin är även dom bara att glömma. Nu får jag köra all min cardioträning utomhus i form av enbart powerwalks.

08nyarutiner
Hantlar, gummiband och en utskrift av det senaste styreschemat. Det är ett nytt styrke- och träningsbeting för varje vecka. Det blir tuffare och tuffare.

Ett eget pass med Helene

Vanligtvis när jag tränar med min PT Helene Ahlson så har jag och La Linda tränat tillsammans, på samma pass och kört två övningar åt gången omlott. Vi har dock ett pass var inbokade med Helene då vi tränar ensamma med henne. Jag har nu haft mitt enskilda pass, och jag vet inte riktigt hur jag ska förklara detta för att ni ska förstå. Men det jag kan konstatera är att jag har aldrig, aldrig någonsin i hela mitt liv har svettats så mycket. Det rann svett om mig och jag var helt röd i hela ansiktet i slutet av passet. När vi är två personer som kör så blir tempot lite lägre eftersom det snackas bort en del tid mellan både övningarna och instruktionerna eftersom vi hela tiden har frågor och funderingar, men nu körde Helene pang på hela tiden. Under en hel timme. Lägg därtill att hon efter varenda set av två olika övningar lade in tre minuter intensiv löpning. Jag trodde jag skulle avlida under den sista omgången på löpbandet. Eller flyga rakt in i väggen bakom mig om mina ben inte skulle orka röra sig mer. Detta var garanterat den mest effektiva träningstimmen jag varit med om i hela mitt liv. Och då har jag både varit gymnast och dansare i unga dar.

08mittpass1
Lugnt och fint. Passet började med en enormt lång sträcka knäböj. Jag har verkligen förbättrat mig på denna övning, om man jämför med hur det var i början, när jag knappt kunde hålla balansen och varje knäböj kändes som en mardröm.

08mittpass4
Lugnt blev det knappast sen, då jag hela tiden skulle springa snabbt i tre minuter mellan övningarna.

08mittpass3
Mörbultad efter den första omgången på löpbandet gör jag benlyft i luften och tar i med hela ansiktet. På denna bild gör jag dock ett försök till leende, men ni ser själva att det inte går så bra.

08mittpass2
När jag ser bilder på min egen kropp i spänt läge känner jag knappt igen mig själv längre. Det är då jag skymtar alla muskler jag fått under de senaste åtta veckorna.

08mittpass5
Denna mag- och höftböjsövning är grymt tung. En övning som kroppen inte alls är van vid, som känns både märklig och helt främmande under samtliga repetitioner. Men den är effektiv som bara den.

Jag kan inte lägga ut fler bilder än så här från detta pass för jag ser helt svettig, röd och plågad ut på resten av bilderna. Man ser hur mitt ansikte bara skriker i konstiga miner av kraft och försök till att frambringa den styrka som krävdes i övningarna.

Shuffle


Den matchar nästan med mitt nagellack, inte illa!

För en mindre evighet fick jag en iPod Shuffle i present. Idag packade jag upp den. Jag har inte haft något direkt behov av den tidigare, men idag kom jag på att den är ju perfekt att ha när man är ute och springer. Bara ladda lite musica och knipsa fast den så är man klar. Inga jobbiga sladdar som fladdrar omkring. Så jag snabbladdade den och gav mig ut i solen. Note to self; snabbladdning funkar inte. Den höll i ca 200 meter, sedan var batteriet slut. Så det blev musiklös jogg idag.

På tal om sol. 25 grader i skuggan. Varmare i solen. Men det blåste rätt skönt på balkongen så jag tänkte att, äsch, vi kör ändå. Smarto. Nu är jag nästan död. Och lite halvbränd tror jag. I skuggan gick det ju någon väg, men rätt många passager var det stekande sol. Men jag svimmade inte och tog mig hem igen. Så det måste ju räknas som lyckat ändå.

Nu blir det styrketräning sedan parkhäng med Jempa och Carin. Älska sommar!

Sommaravslutning och avtackning

Idag har jag jobbat min sista dag på JCA Skarp Advokatbyrå. Nu har jag sex veckors efterlängtad semester framför mig, och i augusti börjar jag på en ny arbetsplats. Nya utmaningar väntar! En annan utmaning, det är att gå ut och äta på restaurang när man har en hel del begränsningar vad gäller matintag och äter efter ett visst kostschema. Jag har blivit avtackad inte mindre än två gånger av mina kollegor, varav den ena gången på den lyxiga och fina restaurangen Lux på Lilla Essingen. En bra restaurang ska kunna anpassa rätterna efter dieter och ge gästen vad hon eller han vill ha. Ett sådant krav ska inte vara konstigare än allergier och veganmat. Jag sa åt vår servitör på Lux att jag ville ha varje rätt med endast proteiner och grönsaker. Fett och socker fick de lov att ta bort. Alla former av kolhydrater, såser och sötsaker skulle alltså avlägsnas från tallriken. Och de klarade uppdraget ganska bra faktikst. Lux blev godkända. Och maten var fantastisk.

08lux1
Fördrink på byrån. Medan de andra drack vitt vin så hällde jag upp en alkoholfri proteinshake i ett cocktailglas och garnerade med en jordgubbe.

08lux2
Servitören på Lux presenterade de olika champagnerna som fanns att välja på som fördrink. Jag beställde mineralvatten.

08lux3
Förrätt inför förrätten. Det kom in en aptitretare på stenbrickor. Det var någon form av lax och gurka, något som såg ut som chips och en grön dryck som var gjord på brännässla om jag inte minns fel.

08lux8
Ett litet apotek. Var och en hade vid sin plats ett apotek med olika grejer som skulle användas vid olika tillfällen under middagens gång. I pipetten var det t.ex. honung som skulle intas till osten.

08lux4
Jag åt hummer till förrätt som jag fick serverad med grönsaker.

08lux5
Till varmrätt åt jag gädda. Även denna tallrik är, precis som förrätten, fri från socker och såna kolhydrater som inte är grönsaker.

08lux6
De stora ostar som rullades in på vagn såg jättefina ut, och till de ostar man valde skivor av fick man söta minilimpor, sylt och honung. En skål körsbär stod på bordet. Eftersom jag inte äter ost så fotade jag min kollegas tallrik. Men jag åt av körsbären.

08lux7
Till dessert fick jag en skål med osockrade jordgubbar. De ordinarie desserterna såg verkligen jättefina ut, men jag får slå till på en sån om jag äter där vid något annat tillfälle.

Nya rekord

Minns ni när jag sprang tre minuter och var helt überstolt? Det är ganska precis en månad sedan och på min morgonrunda i morse så dubblade jag det lilla rekordet. Sex minuter! Det här är ju fantastiskt, snart springer jag maraton! Ja, eller, vårruset kanske i alla fall?

Klockan är tjugo över åtta och dagens styrkepass är även det avklarat, även om det var något plågsammare idag med tanke på träningsvärken som har parkerat i mag- och rumptrakten. Nu blir det hopp i duschen och iväg till jobbet, bara två dagar kvar nu, sedan blir det fyra härliga veckors semester!

Det var inte värmen som var felet

Detta är min åttonde vecka i Grace Wellness och med min PT Helene Ahlson, som jag tränade med igår. Eftersom det var sjukt varmt i Stockholm igår var det även sjukt varmt i träningslokalen. Upp emot 30 grader kan det ha varit därinne. Jag började må lite dåligt och var halvt illamående i slutet av passet och fick lov att gå ut och ta luft vid två tillfällen efter att vi kört intevaller på cyklarna. När jag och La Linda sen efter passet skulle gå powerwalk på löpbandet så klarade jag bara en minut, sen påpekade La Linda att jag såg väldigt blek ut i ansiktet vilket jag även kände själv. Jag trodde såklart att detta berodde på värmen i lokalen, vilket dock framstod som något märkligt med tanke på att jag aldrig någonsin förut har haft problem med att träna i värme. När jag sen kom hem så kände jag vad som var felet på riktigt. Jag har fått inflammation runt en visdomstand. Idag har jag svårt för att bita ihop och jag har ont när jag sväljer. Min tandläkare gav mig en akuttid idag och nu har jag varit och gjort rent runt tanden och fixat bakteriedödande vätska som jag ska skölja med i tio dagar.

08PT81

08PT82

08PT83

08PT85

08PT84

08PT87

08PT86

PT Time #7

Jag vet att jag säger det efter varje gång, men gårdagens PT-pass var det tyngsta hittills. Helene körde skiten ur oss något så kopiöst att Karro såg ut som ett spöke och fick gå ut och ta luft efteråt. Själv darrade jag som ett asplöv efter jag klev av cykeln där i slutet. Men även fast jag gnäller ibland så älskar jag varenda sekund av vår tid med Helene.

Innan jag började träna med PT så förstod jag inte riktigt poängen. Det var väl bara att lära sig maskinerna och sedan köra på, varför skulle man betala en massa pengar för att någon ska säga åt en vad man ska göra? Men nu är jag frälst. Helene är Messias.

För det första, att ha någon som vet vad hon gör med sig är alltid tryggt, man kan ställa frågor om teknik och dylikt när som helst. När man får ont vet hon om det är ont som betyder att man måste lugna sig, eller ont som man kan ta sig igenom. Hon sätter ribban för att hon vet vad jag klarar när jag inte ens vet det själv. Och hon höjer den varje gång, för hon vet att jag blir starkare. Hade jag varit själv hade jag inte gjort 15 reps, då kanske jag hade gjort 10. Jag kanske inte lagt på tillräckligt mycket vikter. Och Gud vet att jag inte hade stått på den där förbannade cykeln i tre intervaller när jag ville dö efter en. Men jag klarade av det. Hon pushar mig förbi mina gränser och får mig att inse min potential. Hon utmanar mig när jag själv inte vågar.

Med två träningstillfällen kvar så har jag nu grav separationsångest. Hur ska jag klara det här själv? Hade jag haft pengarna så hade jag tränat med Helene en gång i veckan i resten av mitt liv. För jag mår så himla bra just nu. Jag är stark, glad och pigg. Och trots att matmotivationen kanske inte är på topp nu så är PT-timmen min favorittimme på veckan. Vem trodde att man kunde älska blodsmak i munnen så?

Sju på varje sida. Upp och ner i plankan. Jobbigt? Det kan man säga.

Medan den ena gjorde plankan gjorde den andra detta. Det sved efter ett tag.

Intervaller 1 min löp/30 sek vila med ökning varje intervall. Vi sprang så fort att vi blev suddiga.

Sedan var det den förbannade cykeln. Om jag ser död ut är det för att jag nästan var det.

Periodens enda undantag

Jag hade bestämt redan innan jag påbörjade mitt kost- och träningsprogram på Gace Wellness att midsommarhelgen skulle bli ett undantag. Den strikta kosthållningen skulle inte gälla under midsommarhelgen. Alla stora högtider är heliga för min del, och med stor högtid menar jag jul, nyår, påsk och midsommar. Att sitta och äta minikeso under midsommarlunchen var för mig otänkbart. Jag måste få min traditionella midsommarmat, med lax, gräddfil, färskpotatis och olika slags pajer. Detsamma vad gäller snaps och jordgubbstårta. Men bara för att man i förväg har bestämt sig för ett undantag innebär det såklart inte att man för den sakens skull ska trycka i sig precis allt som kommer i ens väg. Jag tycker att jag var ganska duktig i helgen ändå, även fast jag åt av allt. Det hade kunnat gå värre. Jag tog en minibit av jordgubbstårtan och satt och smuttade på samma snaps väldigt länge. Den enda snaps jag drack räckte till ungefär tio snapsvisor. Punchen och tequilan gick dock ner snabbare. Jag var ytterst sparsam med den övriga alkoholen och drack en enda vinflaska under hela midsommarhelgen. Två glas på fredagen och två glas på lördagen. Det var ett av Systembolagets dyrare Amaroneviner som jag hade med mig upp till fäboden. Ska man dricka alkohol en enda gång på tio veckor, då ska man dricka ett snuskigt bra vin.

Angående det där med ”undantag” så har jag märkt att det finns tillfällen hela tiden som min omgivning anser bör vara ”undantag” för mig. Det handlar om 30-årsfester, möhippor, födelsedagskalas, kronprinsessbröllop, firanden av olika slag och alla andra betydelsefulla händelser. Men om man hela tiden tänkte så, att varenda sak som är betydelsefull nog att fira ska vara ett ”undantag” från programmets kostschema, då skulle till slut varenda helg vara ett undantag. Och det funkar ju inte. Om man har bestämt sig för att följa en viss kosthållning i ett visst antal veckor, då ska man fanimej inte göra ett enda undantag som man inte har beslutat i förväg, innan perioden började. Det är annars så väldigt lätt hänt, så fort det dukas upp godsaker och omgivningen börjar komma med argument för dessa ”undantag”, att disciplinen sviker, man ger med sig och trillar dit. Att följa ett kostschema är tufft. Och som jobbigast är det i sociala sammanhang med andra människor, då när den förbjudna maten står uppdukad framför en, och vissa människor samtidigt börjar tjata om att just detta tillfälle borde vara ett undantag. Men man får se det hela som en utmaning. Att aldrig göra oplanerade undantag och bemöta undantagstjatet med ett kraftfullt “Nej, jag gör inga undantag, det funkar inte så”.

08midsommarmat
Om jag bara hade skippat tunnbrödet och såsen vid denna lunch på midsommardagen hade jag ätit helt i linje med kostschemat. Men såsen tog jag inte mycket av och det där fantastiskt goda tunnbrödet finns i princip endast i Älvdalen, så det gäller att passa på.

Trots helgens planerade undantag vad gäller mat, och trots det intensiva midsommarfirandet, så lyckades jag i alla fall röra på mig två av tre dagar under denna helg. Jag är extra glad över att jag har premiärsprungit på samma underlag som snart ska tävla på. En lång grusväg och två små sträckor asfalt och ängsväg är det som gäller den 17 juli. Jag har även tränat på att springa i loppets brantaste backe. Visst gick det ganska tungt att springa på det för mina ben främmande underlaget, men jag kommer som tur är att hinna öva mer på rätt underlag innan det är dags.

Falling off the wagon

Trots att jag i förväg hade bestämt mig för att midsommar skulle få leva inom en parentes från de hårda matrestriktioner som viktskolan innebär, känner jag mig idag riktigt skräpig. Med dåligt samvete och svullen mage. Glåmig hy och nästan lite bakis av allt socker.

Jag tappade helt greppet. Alla hämningar out the window. Eller, kanske inte alla, men det var inte många gränser som upprätthölls i helgen. Vin, chips, vinegums en masse, mjukt bröd, potatissallad och grillat. Och det var helt underbart gott. En stund i alla fall. Visst, det hade kunnat vara värre, jag hade kunnat ta en McFeast istället för den lilla cheeseburgaren och pommes istället för minimorötterna när jag svängde förbi Donken på vägen ner till Borås i torsdags. Men man kan nog med all rätt säga att jag spårade ur lite. Nu vägde jag upp det med några träningspass, så helt bortkastat var det inte, men det kanske inte var skitsmart att ställa sig på vågen det första man gjorde imorse. Jag hade inte gått ner om man säger så.

Sedan nyår har jag gått ner totalt 13 kilo, en bedrift som jag är rätt stolt över. Men det här innebär också att motivationen börjar sacka efter. Jag börjar bli rätt nöjd med mig själv och det jag åstadkommit. Träningen tycker jag är jätterolig, men just kosthållningen börjar kännas fruktansvärt uttjatad. Samtidigt så blir jag lite less på mig själv när jag gnäller på vad jag får och inte får äta, för om man jämför hur jag mår när jag äter bra och tränar, med hur jag mådde innan jag började att lägga om kosten, är skillnaden helt galen. Nu är jag glad, energisk och stark, något som jag aldrig vill byta bort.

Jag vet att mina vikt- och träningsinlägg har en tendens att bli lite klämkäcka. Därför känns det viktigt att även skriva om de stunder då allt inte är så lätt. När det flyter på så flyter det väldigt bra, men ibland är det riktigt jävla tungt. Då allt känns orättvist och bittert. Men de stunderna duggar inte speciellt tätt längre. Ont föder ont. Och gott föder uppenbarligen mycket gott.

Så vi får väl räkna den här helgen som det undantaget som bekräftar regeln. Och kliva upp på den här knäckebrödsätande hästen igen.

Rånnaväg

Från Röshult till Rånnaväg är det tre kilometer. Den sträckan fram och tillbaka, på landsvägen, har jag och pappsen avklarat nu på morgonen. Vi, och ett gäng envist uppvaktande flugor som höll på att driva mig komplett till vansinne. Det känns som att jag viftat axlarna så smått ur led.

Internettillgången har varit minimal i helgen, så den kontakt med omvärlden jag haft har varit via mobilen. Nu blir det frukost, en dusch och eventuellt lite F1 innan jag beger mig mot huvudstaden igen.

Västgötskt elljusspår

Asfaltsbarn som jag är blev jag lite ställd när “elljusspåret” var en halvt igenväxt skogsväg. Men nu är morgonjoggen avklarad och med daggvåta dojjor kan jag nu börja avnjuta denna midsommarafton.

Jag ville ge upp men gav mig inte

Igår körde jag åter igen ett pass med min PT Helene Ahlson. Det var varm och kvavt utomhus och när jag kom till Power Club var jag dåsig och trött. Den första kvarten på passet var outhärdlig p.g.a. värmen, men sen kvicknade jag till. Helene frågar alltid innan passet börjar hur det har gått för oss den senaste veckan med kost, träning och allt, och det är väldigt bra att få redogöra kring både svårigheter och motstånd men även framsteg, som en slags summering av den gångna veckan. Igår berättade jag för Helene att efter förra torsdagen, då jag till min glädje nått mitt första delmål som var minus fem kilo, att jag då helt tappade lusten och orken till att fortsätta kämpa. Fredag till söndag var för mig en enda stor plåga. Jag var ofokuserad, omotiverad och var nära att ge upp. Jag ifrågasatte varför jag ens går igenom detta och om jag inte ska nöja mig med de fem kilo jag gått ner och lägga av med att strikt följa matschemat. Men på måndagen när vardagsrutinerna åter igen var igång kändes det genast mycket lättare.

08PT71

08PT78

08PT74
En bit in i styrkepasset lade Helene in konditionsträning. Jag och La Linda sprang i intervaller. Vi sprang snabbt i 45 sekunder och stod stilla i 30. Detta upprepades 5 gånger.

08PT75
I denna övning skulle man svanka som en anka och göra repetitionerna med raka armar. Så här såg det ut när Helene visade denna övning….

08PT76
…och så här såg det ut när jag gjorde den. Nästa gång får jag nog se till att svanka lite mer, om rätt ska vara rätt när det gäller teknik.

08PT72

träning2

Jag har nu satt upp ett nytt mål eftersom jag nått mitt första delmål. Det handlar om att jag ska ner 2 kg till, så jag väger 58 kg. Eftersom denna vecka är vecka 7 av 10 i Grace Wellness Viktskola är det osäkert om jag klarar att nå den vikten på den tid som är kvar. Men jag ska göra mitt bästa och tänker faktiskt inte ge upp förrän målet är nått, hur lång tid det än tar.

PT Time #6

Nu har jag bara tre pass kvar med Helene och jag börjar redan få separationsångest. Dessa sex veckor har bara rusat förbi! Under den här tiden har jag sett en enorm skillnad i min uthållighet, styrka och fysiska form, jag mår så bra just nu och är så stolt över mig själv, den här känslan vill jag alltid ha!

Med Grace Wellness Viktskola har jag hittills gått ner nästan fyra kilo, en siffra som känns helt okej, även om jag hade önskat mer. Igår fick jag dock bevis på att mitt hårda arbete gett resultat när Helene drog fram måttbandet. Hon har sagt många gånger att jag är väldigt stark, så en anledning till att jag inte direkt rasat i vikt är troligen att jag byggt muskler istället. Så måste det nästan vara, för när hon mätte mig igår hade jag, på sex veckor, minskat totalt 20 centimeter över hela kroppen, varav 6,5 cm runt midjan och 6 cm runt höften. Can I get a woot woot!? Sedan är det ju en väldig belöning att känna att man orkar fler repetitioner, tyngre vikter och längre tid på löpbandet!

Numera är det femkiloshantlarna som får utmana mina biceps.

“Svanka som en anka!” var Helenes uppmaning inför tricepsövningen. Ay-ay captain!

Magen är fortfarande min svaga punkt, men även där känner jag förbättringar!

Den här klarade jag typ två av första gången. Igår körde jag 15 innan jag halvdog.

Delmålet är uppnått

0860

Det var lite svårt att avgöra om vågen i morse stod på exakt 60 kg eller närmare 60,5 kg. Men efter att jag gått upp på vågen sex gånger så visade fyra av sex vägningar 60 kg. Jag har därmed nått mitt delmål. På fem veckor och fyra dagar har jag gått ner de fem kilo som var mitt första delmål. Halleluja! Som min träningskompis La Linda skulle ha sagt.

Den sjätte veckans träning med PT

Igår körde jag mitt sjätte pass med min PT Helene Ahlson. Eller rättare sagt, det är den sjätte veckan med Grace Wellness och de kapslar och recept som hela grejen innebär. Men eftersom jag var sjuk under hela vecka fyra så var det mitt femte pass med Helene. Jag är alltid mer motiverad till att fortsätta kämpa efter att jag träffat Helene, fått lite inspiration och blivit peppad. Om jag skulle ha en PT året runt så skulle jag antagligen även vara superfit året runt. Så här dan före dan före bröllopsdan är det svårt att inte tänka på det bliviande brudparet. Det känns lite märkligt när jag tänker efter, att kronprinsessan Victoria på lördag faktiskt gifter sig med sin PT. Tänk att Victoria har vallats runt i ett gym och svettats bredvid Daniel Westling, precis som jag svettas runt med Helene.

08PT62
Detta träningspass genomfördes i en orange topp som jag köpt på Gekås i Ullared. Det är tur att jag fått något plattare mage den senaste tiden, annars hade jag fått lov att ha en annan topp under. Och då hade det blivit varmt.

08PT65
Den här ryggövningen tycker jag själv att jag var ganska duktig på. Det kändes att jag tränat upp ryggen den senaste tiden.

08PT64
Jag är inte speciellt stark i armarna. Visserligen klarar jag 30 armhävningar på knäna, men när det kommer till alla andra armövningar är jag kass och vill egentligen ge upp efter 4-5 repetitioner.

08PT61
Den här övningen är en riktig mardröm eftersom fötterna hänger i rep som gungar. Man börjar liggandes med benen i 90 grader och drar sen upp höften mot taket, samtidigt som benen ska dras inåt, mot huvudet.

08PT63
Så här ser det ut när jag hänger och gör den här övningen…

08PT66
…och så här ser det ut när Helene gör den. Hon har något mer muskler än vad jag har. Hon är även något mer fit och vältränad. Men bara lite. Eller kanske ganska mycket.

Smoothietips

Det här med mellanmål har aldrig riktigt varit min grej. Det tar tid, jag glömmer bort och jag vet aldrig vad jag ska äta. Men så fick jag ett helt underbart smoothie-recept av en kollega och nu är jag såld. Mango, jordgubbar, björnbär, banan, vindruvor, hallon och blåbär, ner i mixern och så sedan i en termos med till jobbet. Om man vill hålla nere på fruktsockret så kan man skippa bananen och vindruvorna, men jag tycker det är så gott så det fick hänga med. Enkelt och supergott!

Kollegan hade med lite alger (pulver) och mynta med, men i och med att jag äter Bredspektrum Antioxidant från Grace Wellness som har en hel hög bra ämnen i sig så tyckte jag att det räckte med tillskott. Den här mixen räcker i ca två dagar och bör ätas med sked för den blir rätt tjock. Jag tycker också det är lite härligare att äta med sked, känns mer rejält än om man dricker den, konstigt men sant. Mitt tips till er så här på onsdagkvällen. Håll till godo!

Kylskåpstömning och sommarfest

Av flera olika anledningar har jag haft alldeles för mycket alkohol i mitt kylskåp. Så mycket att min mat inte fick plats. Detta i-landproblem var ett minst sagt annorlunda, udda och något prekärt problem för min del, inte minst med tanke på att jag själv inte dricker alkohol just nu. Med anledning av detta bjöd jag därför in ett gäng vänner för att bli av med flaskor som tog upp plats i kylen. Det blev en kombinerad bartömning och sommarfest hos mig i lördags. En trevlig kväll med trevliga människor. Och jag lyckades hålla mig borta från både alkohol och sötsaker hela kvällen.

09sommarfest
Denna bål består av vodka och olika sorters vitt vin, lite tranbärsjuice och lite spite. I bålen ligger även limeklyftor, blåbär och jordgubbar. Det är tydligen bara jorgubbarna som flyter.

09sommarfet2
Jag bjöd på dammsugare och var faktiskt inte alls frestad att tycka in en sådan i munnen. För mig var de endast prydnader.

09sommarfest3
Fler prydnadssaker. Alla former av godis, bakelser, tårtor etc är endast till för att beskådas. Det är så jag måste tänka rent psykiskt för att inte bli frestad och falla för frestelsen.

Jag hade även gjort snittar som bestod av fullkornspumpabröd, lättkeso, peppar och paprika. Dessa snittar hade jag gjort med tanke på mig själv, att jag skulle kunna äta dem. Tyvärr missade jag att fota dessa hälosnittar.

10 000 om dagen gör kroppen glad


12 258 hittills idag. Dagen är ju inte helt slut ännu, men jag planerar nog inte att röra mig så mycket mer idag.

Igår damp den här lilla manicken ned i brevlådan. Nu ska här alltså börja räknas steg på uppmaning av min PT Helene Ahlson. Det här träningsäventyret har minst sagt trappats upp eftersom. Numera är det sju en-timmes cardiopass och tre styrkepass som gäller i veckan, detta utöver PT-passet som jag kör med Helene. Och så stegräknaren då, minst 10 000 steg ska jag knata per dag. En dag som denna då jag var ute och sprang imorse, går det ju någon väg, men en vanlig dag på kontoret kan nog det bli trixigt.

Kan du säga prestationsångest?